Räknar matte och vill dö. Har migrän igen och mår illa. Ser ett definitivt samband med matten...Mamma säger att jag fick feber när jag räknade matte som liten. Kanske är det så att min hjärna inte är byggd för tal och funktioner och grafer? And jet, så måste jag klara detta, annars är mina framtidsdrömmar och i stort sett mitt liv over and done. 

Söndag söndag söndag... Ska plugga idag, vänter på att T ska komma hit. Fortfarande Die Tioten Hosen som gäller.  

Blev inget tv spel igår, var för trött och för mätt typ. Lol 

Kanske ikväll om jag hinner bli färdig med plugget i hyfsad tid. 

So Long 

Blev lite spänning idag iaf när man på väg hem från affären fick ringa 112 då en rattfull kille körde av vägen och krocka med ett träd 20 m från mig. Alltid nått en lördagskväll. Nu sitter jag och väntar på att polisen ska ringa eftersom jag är enda vittnet och ev. åtal kommer bygga på mitt vittnesmål. Oh joy.

Är också proppmätt på taco och har en konstig känsla i magen. Vet inte om det beror på nostalgibildena från Sickys Bdb. Det känns svårare att veta vem man är när det finns på påtagliga bevis på vem man har varit. Eller om det beror på att jag saknar någon som jag inte ska nämna här...

Vet inte vad som händer resten av kvällen. Känner inte alls för att gå ut längre... tror jag bara ska chilla med tv spel eller en film. Köpte godis och chips och popcorn men nu tvivlar jag typ på om jag kommer orka nått av det. 

Rensningen av musikarkivet är fortfarande igång. Har nått D-sektionens Die Toten Hosen. Bra musik att diska till?? Fick plötsligt lust att skriva ikv också. Får väll se om det blir nått av det också. Nu när jag har det finaste namnet i världen... <3 

"This is the city where only money talks,
of power gain and influence.
Where the poor stay poor, the rich stay rich
and we're still told it's coincidence.
it's the same old sad survival-dance
that we're all born with an equal chance.
But who could be so blind that they could never see 

that this is my land?
I can't pretend that it's nothing to do with me.
And this is your land,
you can't close your eyes to the things you don't wanna see. "

Och när vi ändå kom in på serier hur många det finns som suger, här är en lista på de serier jag sett under det gågna året och som jag verkligen fastnat för: 

SERIER 

The Walking dead - sett allt 

How I met your mother - sett allt 

Supernatrual - sett allt 

The killing - sett allt 

Game of Thones - sett allt 

Grey's Anatomy - sett nästan allt 

Terminator: The Sarah Conner chronicles - håller på med 

Occcch eftersom min kräsenhet också gäller filmer kör vi en lista på de filmer jag fastnat för under det senaste året!! oh joy! 

FILMER 

TRON Legacy 

Sucker Punch 

Summer Wars 

How to train your dragon 

I Rymden Finns Inga Känslor 

Kick-Ass 

Inception 

Mysterious Skins 

The Tale of Despereaux

Det är säkert en hel drös fler, men det är dom som jag kom att tänka på dirr, så antagligen dom som gjort mest intryck! Nu tillbaka till matten ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------> *wosh!*

Här är en liten kukig bild på mig, I'm a small boy!

Räknar matte och lyssnar på Coldplay, bara räknar och räknar och räknar...sannolikhetsläran börar släppa så, that's good. 

Känns som det behöver hända nånting idag!! vill typ...ut eller nått, men måste bli klar med matten och övrigt plugg tills på måndag, och det är redan lördag!! Kanske räknar färdigt matten idag och sen frågar T om hon vill hitta på nått, tar resten av plugget imorgon. 

Kollat på Terminator: SCC, inne på andra sesongen. Har INGEN aning om vad det blir efter det, suger att vara kräsen. Dissar starkt True Blood till T's förtret, haha!

Räknar matte och det är inte så illa som jag trodde, tror dock jag har dödat musklerna i benen på träningen idag. Borde för en gångs skull lyssna på mamma när hon säger saker som "träna nu inte för hårt första gången" Men jag känner mig själv allt för väll. Jag är född till att springa, för flykten ligger inbyggd i min själ och mitt hjärta, och styrketräningen,..tja jag passar bara på när jag ändå är på ett gym men jag saknar asfalten under mina fötter jämfört med löpbandet. 

Lyssnar på coldplay då rensningen av musikarkivet tagit mig till C-sektionen. Känner mig eländig då en fullfjädrad migrän är på väg och jag vill bara spy. Jag känner mig gnällig och vill klaga för någon som tycker synd om mig, men vem skulle det vara när jag inte ens själv tycker synd om mig? Vet bara ett ställe där jag borde vara nu och det är sängen, ber till gud att jag kan sova och är tacksam över någon form av sovmorgon imorgon.

Tillbaks på löpbanan, och känner en glädje i hjärta och själ som inte finns där utan löpträningen. Sjukt sugen på stuk ikv men är on tesse-plugg duty tills imorgon, då skriver hon sista omtentan och efter det blir det dricka. Hade föredragit stuk, sista helgen på nolle-p och jag känner nästan för att gråta en kvätt över att alla phösare kommer försvinna i ett helt år till. Men Tesse vill ha the corner och imorgon är det hennes släppa loss dag så jag böjer mig.

The killing har för tillfället ersatt Supernatrual. iaf tills den nya sesongen börjar.

Förövrigt har skolan börjat, matten känns helt okej. Hitintills. Den stora lönen har också kommit så har bestält en massa nya leksaker.. heh 

Jag har så många känslor som väller upp inom mig just nu.
Sorg och ångest över vad mina föräldrar går igenom just nu.
Stolthet över att jag vågade säga saker till min pappa som jag gått och burit på länge.

Jag vet inte om jag ska gråta eller skratta eller bara känna mig tom.

En del av mig vill ha ett utbrott, ett uppbrott, ett uppror, att det ska se nån form av förändring som gör livet lättare för dom båda. En annan del av mig vill att allt bara ska vara som vanligt och att inget ska förändras. Jag vet inte om det är bäst att allt bli okej igen, eller att det inte blir det.

En del av mig vill slippa vara vuxen och ansvarstagande och klok och den som kommer med råd åt mina föräldrar. Idag benämnde mamma min pappa med hans namn i stället för med "pappa" och jag insåg att mamma glömmer bort sig att hon pratar med sitt barn. En del av mig vill bara va liten och omogen igen. En del av mig vill inte vara någon utbildad coach och beteendevetare

Jag är så otroligt stolt över att vara deras unge, men just nu känns det som om jag står med en fot på vardera sida och jag vet att det inte är meningen att jag ska ta steget över till någon av dom. Jag känner mig otillräcklig som inte kan göra något.

Jag är så stolt över min mamma, hur stark hon är. Jag är så tacksam för allt hon har lärt mig. Men när jag hör hur min pappas röst spricka, Min pappa som jag har sett gråta 4 ggr i hela mitt liv, min pappa som alltid har och alltid kommer vara min största hjälte i livet, då brister mitt jävla hjärta...